Behandling av negativ självbild med hjälp av självfokuserad exponering: En fallstudie

Abstract

Patienten hade problem med en negativ självbild, som bl a hindrade henne från att arbeta i det yrke hon utbildat sig för, gå kurser, mm. Den negativa självkänslan analyserades som en betingning mellan självfokuserad uppmärksamhet och negativa känsloreaktioner. I syfte att bryta denna betingning användes självfokuserad exponering i kombination med kognitiva tekniker. Patienten genomgick hela behandlingsprogrammet och nådde det uppsatta målet, vilket bl a innebar att hon klarade av att gå en kurs som innehöll moment av video-inspelning, något hon tidigare känt betydande ångest inför. Patientens sömn och dagtidsfunktion förbättrades också under behandlingens gång.     

Självpåverkan av studievanor - En litteraturgenomgång

Abstract

Artikeln är en litteraturgenomgång av forskning om självpåverkan av studievanor. De självpåverkansmetoder som har använts för att förändra studievanor beskrivs och den behandlade litteraturen presenteras med utgångspunkt från de använda metoderna. Metoderna är självobservation, stimulusstyrning, självförstärkning, problemlösning, beteendekontrakt och “goal-setting”. Forskningsrapporterna kommenteras och värderas ur teoretisk, metodologisk och praktisk synvinkel. Slutsatserna blir att 1) man kan förändra studievanor med självpåverkansmetoder, men man vet mycket lite om varför det går, 2) det behövs mera teoretisk och metodologisk stringens i framtida studier för att man skall producera mera kunskap inom forskningsområdet och 3) det finns ingen som helst ansats till beteendeanalys av studievanor och studiebeteende och det krävs en koncentration av ansträngningarna i denna riktning för att man skall kunna identifiera styrfaktorer för studiebeteende.

B.E. Rönnbäck: Self-management of study habits: A review. Research concerning self-management and self-control of study habits performed during the 1970's is reviewed. The techniques are self-monitoring, stimulus control, self-reinforcement, problem solving, contracting, and goal-setting. The presented studies are commented upon and evaluated from theoretical, methodological and practical viewpoints. It is concluded that l) self-control methods can change study habits, but that we know very little about why, 2) more theoretical and methodological rigor in future studies is needed in order to add basic knowledge to the research area, and 3) behavior analysis of study habits and study behavior is totally lacking and a concentration of efforts in this direction is needed to identify determinants of study behavior.     

Psykologisk behandling av ihållande hallucinationer och vanföreställningar vid schizofreni

Abstract

Artikeln redogör för behandling av kvarstående hallucinos och vanföreställningar som cirka hälften av alla personer som drabbats av schizofreni besväras av, trots att de sköter sin medicinering. Enligt ett stort antal beskrivande studier verkar de flesta klienter ha en eller flera mer eller mindre välfungerande sätt att klara sina psykotiska upplevelser. Förutom att förmedla dessa personliga erfarenheter till andra klienter har en mängd olika strategier testats kliniskt och i ett fåtal kontrollerade studier. Artikeln redogör för cirka 20 beteendeterapeutiska och kognitiva metoder som visat större eller mindre framgång. Under senare år framstår kognitivt inriktad analys och behandling som mest hoppingivande. Bristande forskning, alltför knapphändiga kliniska rapporter och brist på personer som klarar beteendeanalys vid psykotiska tillstånd står i bjärt kontrast till lidandet hos det stora antal personer som drabbats av kvarstående psykossymtom.     

Förändring av undvikandebeteende och hjartfrekvens som en effekt av systematisk desensibilisering: Fallstudie av en social fobi

En klient som hade radsla for att tala i andras narvaro behandlades med systematisk desensibilisering. Tekniken hade modifierats sa att en forestalld respons (att tala) forandrades till auditiv stimulering (banduppspelat tal) dar klienten gavs kontroll over exponeringen. Be—handlingen utvarderades subjektivt av klienten och med hjalp av hjart—frekvensregistrering. Resultaten tolkades i termer av motbetingning och exponering till den fobiska situationen.     

Behandling av ihållande syn- och hörsel-hallucinationer hos en 23-årig kvinna - en fallstudie

Abstract

Rapporten beskriver en behandling av produktiva ihållande symtom hos en 23-årig kvinnlig patient med en 7-årig schizofreni-anamnes. Målet var att öka patientens självbestämmande över de hallucinatoriska upplevelserna samt att minska hennes rädsla för dessa upplevelser. Behandlingsmetoder som användes var exponering inför imperativa röster och synhallucinos, träning i att iaktta grader av självkontroll/självbestämmande över hallucinosen, systematisk självobservation av samband mellan situation och hallucination, samt kognitiv bearbetning av orsakerna till kvalitativa/kvantitativa förändringar i hallucinosen. Efter femton veckovisa entimmes-sessioner, daglig insats av vårdpersonal, och ett samstämmigt förhållningssätt som även inbegrep anhöriga, var patienten helt fri från hallucinos för första gången på sju år. Följdförändringar som förbättrad uppmärksamhet och koncentrationsförmåga kunde noteras av klienten själv, anhöriga och personal. Ingen påtaglig förändring av vanföreställningar eller någon ökad insikt kring hallucinos kunde iakttas. Vid sex månaders uppföljning hade patienten endast haft en period om tre dagar med hallucinos, annars var förändringen stabil.     

Reduksjon av Sj⊘lvskadande Atferd hos ei 26 år Gamal Psykisk Utviklingshemma Kvinne

Abstract

Etter ein funksjonell analyse av målatferden slag mot hovudet, som resulterte i hypotesane om at sj?lvskadinga var opprettheldt av negativ forsterking og/eller sensorisk stimulering, vart basislinje av målatferd registrert. Sensorisk ekstinksjonsprosedyre, det vil seie kontinuerleg bruk av hjelm, vart deretter iverkett i forhald til ei 26 år gamal psykisk utveklingshemma kvinne. Resultata persenteras i eit N=1, ABAB-design. Etter 272 dagar vart basislinje- og ekstinksjonsapparaturf?resetnader gjeninnf?rt. Resultata illustrerer redusert slagfredkvens i forhald til basislinje. Studiet framstiller og prosedyrer for på sikt fierne, eventuelt redusere bruken av hjelm.     

Obstipation: En jungfrulig tillämpning av beteendemedicin

Abstract

Denna artikel presenterar en introduktion till en beteendemedicinsk arbetesmodell för kronisk obstipation. Den bygger på en nyutkommen artikel om beteendeterapeutisk behandling av svår förstoppning. Studien visar att beteendeterapeutiska metoder är den kanske mest lovande behandlingsmetoden för obstipation. Problemet är att det finns lite intresse bland beteendeterapeuter att ta på sig denna behandling. Artikeln syftar till att entusiasmera beteendeterapeuer till detta mycket roliga och givande arbete.     

Sjukdomsrelaterad information vid schizofreni: klinisk tillämpning och effekter

Abstract

Under senare år har det blivit allt vanligare att ge sjukdomsrelaterad information till anhöriga och personer som själva drabbats av schizofreni. Forskning kring effekten är dock liten. Denna studies syfte var att utveckla ett kliniskt användbart material för information till patienter samt att testa det i en kontrollerad studie. Tjugoåtta personer med schizofrenidiagnos enligt DSM-III-R, fördelades slumpmässigt till att delta i ett individuell information eller till väntelista. Informationsprogrammet var indelat i fem steg som anpassats för de tankestörningar som är vanliga vid schizofreni. För-och eftermätning omfattade fyra mått: Global Assessment of Functioning Scale, kunskapsfrågor kring generell kunskap om schizofreni, intervju kring den personliga relevansen av generell kunskap samt skattningar av ett antal symtom och vårdvariabler. Experimentgruppen ökade signifikant sin generella och personliga kunskap medan kontrollgruppen inte visade någon förändring. Ökad kunskap var inte relaterad till några symtom eller bakgrundsvarabler. Även insikt, hopp inför framtiden, förmåga att upptäcka stressorer och tidiga varningssignaler ökade signifikant i experimentgruppen men inte i kontrollgruppen. Alla kontaktpersoner kunde följa informationsmallen och patientgruppen drabbades inte av något bortfall.