Anorexia nervosa och beteendeterapi

Efter en kort beskrivning av den historiska utvecklingen av beteendeterapeutisk behandling av anorexia nervosa följer en redogörelse för en kontrollerad studie av verksamma komponenter i en operant behandlingsmetod. Avslutningsvis beskrivs den praktiska tillampningen av en klinisk metod, samt påpekas vikten av att in—kludera patienteris naturliga miljö i behandlingen     

Experimentell analys av tillgivenhet

Abstract

I en utvidgad analys av den gängse inlärningspsykologiska föreställningen om hur barn utvecklar tillgivenhet till sina föräldrar betonas aktivitetsförstärkarnas stora betydelse. Enligt den här gjorda analysen får föräldrarna en central betydelse genom att de vanligen tillhandahåller förstärkande aktiviteter kontingent på att barnen närmar sig dem. Analysens hållbarhet prövas sedan med en intensivdesign, varvid det visas att en ettårig pojkes “önskan att komma upp i knä” kraftigt påverkas av aktiviteter förbundna med sittandet i knä.     

Towards a Scientifically Oriented Eclecticism

Abstract

Fyra kontrollerade studier som jämför kognitiv terapi med eller utan anti-depressiva farmaka för unipolär depression, redovisas i den här översikten. Kombinationen kognitiv terapi och farmaka förordas pgaatt den reducerar bortfallet med hälften, ger en god klinisk effekt, reducerar självmordsrisken snabbt samt skulle kunna vara en lämplig behandling för kroniska, svårbehandlade uni-polära depressioner.     

Rökavvänjning genom självterapi

Sammanfallning : I artikeln presenteras kortfattat ett program för rökawanjning, vilket utvärderats på experimentell basis. Programmet, som består av olika självterapeutiska tekniker, föreligger i bokform och omfattar 5 veckor. Under derma period instruerades fpp att observera sig själva på olika sätt för att bli medvetna om sitt rökbe—teende. Därefter gavs de uppgifter som gradvis fick dem att minska sin cigarrettkonsumtion. Slutligen fick de lära sig nya beteendemönster som ersättning för den avlagda rökvanan. 150 personer del tog i försoket, indelade i 3 olika be—handlingsgrupper. Dessutom fanns en kontrollgrupp     

Eklekticism och beteendeterapi

Abstract

Några nyligen utförda försök till 1/ teoretisk integration av en psykoanalytisk och en beteendeterapeutisk ståndpunkt samt 2/ ett tekniskt-eklektiskt arbetssätt, granskas kritiskt. En teoretisk integration av detta slag är varken nödvändig, önskvärd eller möjlig, och en teknisk eklekticism i enlighet med Lazarus är ett empiriskt illa underbyggt alternativ för beteendeterapin idag. Som alternativ förordas en utökning av den sociala-inlärningspsykologiska modellen till att omfatta flera av de fenomen som traditionellt betraktats som förknippade med en psykodynamisk position.     

Sjukdomsrelaterad information vid schizofreni: klinisk tillämpning och effekter

Abstract

Under senare år har det blivit allt vanligare att ge sjukdomsrelaterad information till anhöriga och personer som själva drabbats av schizofreni. Forskning kring effekten är dock liten. Denna studies syfte var att utveckla ett kliniskt användbart material för information till patienter samt att testa det i en kontrollerad studie. Tjugoåtta personer med schizofrenidiagnos enligt DSM-III-R, fördelades slumpmässigt till att delta i ett individuell information eller till väntelista. Informationsprogrammet var indelat i fem steg som anpassats för de tankestörningar som är vanliga vid schizofreni. För-och eftermätning omfattade fyra mått: Global Assessment of Functioning Scale, kunskapsfrågor kring generell kunskap om schizofreni, intervju kring den personliga relevansen av generell kunskap samt skattningar av ett antal symtom och vårdvariabler. Experimentgruppen ökade signifikant sin generella och personliga kunskap medan kontrollgruppen inte visade någon förändring. Ökad kunskap var inte relaterad till några symtom eller bakgrundsvarabler. Även insikt, hopp inför framtiden, förmåga att upptäcka stressorer och tidiga varningssignaler ökade signifikant i experimentgruppen men inte i kontrollgruppen. Alla kontaktpersoner kunde följa informationsmallen och patientgruppen drabbades inte av något bortfall.     

Beteendeterapeutisk behandling vid schizofreni

Abstract

Artikeln redogör för hur beteendeterapeutisk metodik används vid psykologisk behandling av schizofreni. Från en relativt undanskymd roll har beteendeterapi/kognitiv terapi fått en allt starkare ställning, både inom klinisk praktik och forskning. Ökad kunskap om stress-känslighet samt grundläggande tanke- och perceptionsstörningar vid schizofreni har skapat en allt bättre grund för både breda livskvalitetshöjande behandlingsprogram och specifika interventioner. Kognitiv terapi, enligt Aaron Becks tradition, har rönt ett stort intresse under senare år och de första lovande kontrollerade studierna har nyligen publicerats. Behandling av social funktion med beteendeterapeutisk metodik är väl beprövad, men fortfarande saknar ett större antal kliniker egen kompetens för uppläggning och genomförande av behandling. Förenklad moduliserad behandling har dock möjliggjort ökad tillämpning av funktionsinriktad behandling. Vikten ay ett aktivt anhörig- och familjestöd är idag allmänt accepterat. Även inom detta område har beteendeterapeutisk metodik ett betydande forskningsstöd och en ökande klinisk användning. Sist i artikeln presenteras två exempel på integration av beteendeterapeutisk/kognitiv behandlingsmetodik och övergripande organisation av den psykiatriska vården.     

Jobbklubben: Beteendeanalys på systemnivå

Abstract

En metod för arbetssökning — Jobbklubben — utvecklad av Nathan Azrin och hans medarbetare redovisas. Metoden har visat sig synnerligen effektiv varhelst den prövats i Nordamerika på olika grupper av arbetssökande. I Sverige har metoden sedan 1982 tillämpats på främst långtidsarbetslösa, med stor framgång. I genomsnitt får 70-90 procent av deltagarna arbete, på kort tid, lika välbetalda och lika varaktiga som arbeten erhållna på vanligt sätt. Jobbklubbens effektivitet ses som produkten av (1) en korrekt analys av arbetsmarknadens kontingenser, (2) en beteendeanalys av anställningsprocessen och (3) skickligt strukturerad tillämpad inlärningspsykologi.     

Specifika fobiskalor. En evaluerande översikt

Abstract

De totalt 35 specifika fobiskalor som finns utvecklade för djurfobier, specifika fobier, sociala fobier och agorafobi presenteras och granskas med avseende på olika psykometriska egenskaper. Skalorna varierar mycket i format och de flesta har utprövats endast för studentpopulationer. Reliabilitetsdata finns för 24 skalor, validitetsdata för 22, normdata för 10 och information om skalans känslighet för 15, varför användbarheten av dessa skalor i terapi och forskningssammanhang är svårbedoömd.     

Obstipation: En jungfrulig tillämpning av beteendemedicin

Abstract

Denna artikel presenterar en introduktion till en beteendemedicinsk arbetesmodell för kronisk obstipation. Den bygger på en nyutkommen artikel om beteendeterapeutisk behandling av svår förstoppning. Studien visar att beteendeterapeutiska metoder är den kanske mest lovande behandlingsmetoden för obstipation. Problemet är att det finns lite intresse bland beteendeterapeuter att ta på sig denna behandling. Artikeln syftar till att entusiasmera beteendeterapeuer till detta mycket roliga och givande arbete.     

Självpåverkan av studievanor - En litteraturgenomgång

Abstract

Artikeln är en litteraturgenomgång av forskning om självpåverkan av studievanor. De självpåverkansmetoder som har använts för att förändra studievanor beskrivs och den behandlade litteraturen presenteras med utgångspunkt från de använda metoderna. Metoderna är självobservation, stimulusstyrning, självförstärkning, problemlösning, beteendekontrakt och “goal-setting”. Forskningsrapporterna kommenteras och värderas ur teoretisk, metodologisk och praktisk synvinkel. Slutsatserna blir att 1) man kan förändra studievanor med självpåverkansmetoder, men man vet mycket lite om varför det går, 2) det behövs mera teoretisk och metodologisk stringens i framtida studier för att man skall producera mera kunskap inom forskningsområdet och 3) det finns ingen som helst ansats till beteendeanalys av studievanor och studiebeteende och det krävs en koncentration av ansträngningarna i denna riktning för att man skall kunna identifiera styrfaktorer för studiebeteende.

B.E. Rönnbäck: Self-management of study habits: A review. Research concerning self-management and self-control of study habits performed during the 1970's is reviewed. The techniques are self-monitoring, stimulus control, self-reinforcement, problem solving, contracting, and goal-setting. The presented studies are commented upon and evaluated from theoretical, methodological and practical viewpoints. It is concluded that l) self-control methods can change study habits, but that we know very little about why, 2) more theoretical and methodological rigor in future studies is needed in order to add basic knowledge to the research area, and 3) behavior analysis of study habits and study behavior is totally lacking and a concentration of efforts in this direction is needed to identify determinants of study behavior.     

Depression som social intärning

Sammanfattning: Depression kan bero på felaktigt given förstärkning i uppfostran eller på ringa positiv förstärkning från omgivningen. Behandling av depression med metoder, som utvecklats vid universitetet i Oregon, bygger på kodning av interaktioner, daglig skattning av sinnestillstand och aktiviteter samt tids—begransning av behandlingen, hemobservationer, gruppinteraktion. Därigenom får man informa—tion om beteende, som utgör grund för testning av hypoteser, för utveckling av behandlings-strategier och for evaluering av beteendeför-ändringar     

Träning av realitetsorientering hos en grupp patienter med senil demens

Abstract

Fem patienter med diagnosen senil demens tränades beträffande tids-rums-och personorientering i en klassrumssituation. Vissa förbättringar av möjligheterna till orientering på avdelningen företogs. Resultaten visade en ökad förmåga till realitetsorientering under själva träningen, men inte en halvtimme senare. En allmän aktivering av patienterna under och efter träning kunde iakttagas. Förmågan att svara rätt på tids-rums-och personorienteringsfrågor föreföll vara beroende av tillgång till klara stimuli i miljön i form av klockor, almanackor o dyl.     

Självobservation och självregistrering av smärta: Några metodologiska aspekter

Abstract

Med utgångspunkt från en beteendeteoretisk modell för smärta diskuteras principer för utformningen av en metod för självobservation och självregistrering av smärtbeteende. Följande frågeställningar berörs: Vad skall observeras? Vilka krav bör ställas på registreringsmetodiken? Diskussionen utmynnar i konkreta förslag till registreringsmetodik för intensitet och duration av smärtupplevelser, samt förekomsten av smärtrelaterade beteendeöverskott och underskott. Metodikens begränsningar berörs kortfattat.     

Behandling av ihållande syn- och hörsel-hallucinationer hos en 23-årig kvinna - en fallstudie

Abstract

Rapporten beskriver en behandling av produktiva ihållande symtom hos en 23-årig kvinnlig patient med en 7-årig schizofreni-anamnes. Målet var att öka patientens självbestämmande över de hallucinatoriska upplevelserna samt att minska hennes rädsla för dessa upplevelser. Behandlingsmetoder som användes var exponering inför imperativa röster och synhallucinos, träning i att iaktta grader av självkontroll/självbestämmande över hallucinosen, systematisk självobservation av samband mellan situation och hallucination, samt kognitiv bearbetning av orsakerna till kvalitativa/kvantitativa förändringar i hallucinosen. Efter femton veckovisa entimmes-sessioner, daglig insats av vårdpersonal, och ett samstämmigt förhållningssätt som även inbegrep anhöriga, var patienten helt fri från hallucinos för första gången på sju år. Följdförändringar som förbättrad uppmärksamhet och koncentrationsförmåga kunde noteras av klienten själv, anhöriga och personal. Ingen påtaglig förändring av vanföreställningar eller någon ökad insikt kring hallucinos kunde iakttas. Vid sex månaders uppföljning hade patienten endast haft en period om tre dagar med hallucinos, annars var förändringen stabil.     

Die Religionsfreiheit im Spiegel des Staat-Kirche-Verhältnisses in Finnland

Die Beziehung von Kirche und Staat hemmt seit langem nicht mehr die vollständige Verwirklichung der Religionsfreiheit in Finnland. Für das finnische Modelle ist es Ende des 20. Jahrhunderts kennzeichnend, dass die lutherische Kirche selbst ohne äußeren Druck das Verhältnis zum Staat geklärt hat. Heutzutage gehört Finnland zu den westeuropäischen Ländern, in denen sich der Staat neutral zu den mit der Religion ihrer einzelnen Bürger verknüpften Entscheidungen hält. Dabei gehört zur Religionsfreiheit sowohl das Recht, sich zu einer bestimmten Religion zu bekennen und sie zu praktizieren, als auch ein Recht darauf, sich zu keiner Religion zu bekennen. Die Verwirklichung der Religionsfreiheit des Einzelnen setzt keine einheitliche Verhaltensweise des Staates mit allen in seinem Bereich tätigen Kirchen und religiösen Gemeinschaften voraus. Man geht aber davon aus, dass die Ungleichheit zwischen den religiösen Gemeinschaften nicht die Verwirklichung der Religionsfreiheit aller Bürger aufs Spiel setzen darf. Weil die Entwicklung in Finnland auch in Richtung einer mehr gleichgestellten Stellung religiöser Gemeinschaften führt, so stärkt dies gleichzeitig auch die gesellschaftlichen Voraussetzungen für die Realisierung der Religionsfreiheit des Einzelnen.     

åren 1960-1970

Sammanfattning: I denna artikel tas fyra tren—der i utvecklingen av systematisk desensibilisering under 1960—tale t upp. För det första sker det en starkt ökad tillämpning, både vad gäller olika stör—ningar och geografisk utbredning. För det andra in—fores variationer i metoden, bl.a. genom anvandning av film, videoband och datamaskin. För det tredje utfores ett stort antal experimentella prövningar av metoden. Slutligen framlägges alternativa teoretiska förklaringar till varför S. D. fungerar     

Psykologisk behandling av ihållande hallucinationer och vanföreställningar vid schizofreni

Abstract

Artikeln redogör för behandling av kvarstående hallucinos och vanföreställningar som cirka hälften av alla personer som drabbats av schizofreni besväras av, trots att de sköter sin medicinering. Enligt ett stort antal beskrivande studier verkar de flesta klienter ha en eller flera mer eller mindre välfungerande sätt att klara sina psykotiska upplevelser. Förutom att förmedla dessa personliga erfarenheter till andra klienter har en mängd olika strategier testats kliniskt och i ett fåtal kontrollerade studier. Artikeln redogör för cirka 20 beteendeterapeutiska och kognitiva metoder som visat större eller mindre framgång. Under senare år framstår kognitivt inriktad analys och behandling som mest hoppingivande. Bristande forskning, alltför knapphändiga kliniska rapporter och brist på personer som klarar beteendeanalys vid psykotiska tillstånd står i bjärt kontrast till lidandet hos det stora antal personer som drabbats av kvarstående psykossymtom.     

Beteendeterapi vid ångestneuros. En evaluerande översikt

Abstract

De olika kontrollerade gruppstudier och okontrollerade fallstudier som finns publicerade rörande beteendeterapeutiska metoder vid ångestneuros presenters och evalueras. Studierna har uppenbara brister vad gäller presentation av patientmaterialet, mätmetoderna och tillämpningen av vissa behandlingsmetoder. Resultaten visar i allmänhet på relativt små och sällan kliniskt signifikanta förbättringar. Artikeln avslutas med rekommendationer för fortsatt forskning framför allt rörande andra behandlingsmetoder än de hittills prövade.     

Behandling av negativ självbild med hjälp av självfokuserad exponering: En fallstudie

Abstract

Patienten hade problem med en negativ självbild, som bl a hindrade henne från att arbeta i det yrke hon utbildat sig för, gå kurser, mm. Den negativa självkänslan analyserades som en betingning mellan självfokuserad uppmärksamhet och negativa känsloreaktioner. I syfte att bryta denna betingning användes självfokuserad exponering i kombination med kognitiva tekniker. Patienten genomgick hela behandlingsprogrammet och nådde det uppsatta målet, vilket bl a innebar att hon klarade av att gå en kurs som innehöll moment av video-inspelning, något hon tidigare känt betydande ångest inför. Patientens sömn och dagtidsfunktion förbättrades också under behandlingens gång.